Glashalt är det ute, så man kanske skulle ha funderat ut något att sticka som kan skydda rumpa och knän om man skulle råka ramla omkull när man är på väg till bussen. Vår väg är en enda lång isgata! Och tänk om man skulle råka skada en hand eller arm - hur ska man kunna sticka då? Ikväll trotsar jag dessa faror och ger jag mig ut ändå, för jag ska på stickcafé på riktigt och förhoppningsvis få träffa vänner som jag inte sett på ett tag. Det ska bli så trevligt. Med lite tur hinner jag även delta en stund på FB's stickcafé som ju också är ikväll.
Hildur
tisdag 18 januari 2011
Man borde sticka något vadderat för rumpan dessa dagar!
Jag tycker inte om att snön regnar bort och ersätts av en grå, smutsig och ganska trist värld. De säger att det ska bli kallare och att det ska bli lite ny snö, och jag hoppas på det, för detta är ju bara FÖR trist. Jag vill åka skidor. Vår blir det inte förrän tidigast i mars i alla fall.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Här har det nu frusit till och världen är lite vit igen. Inte mig emot, för det blir ju inte vår än på ett tag ändå. Och medans vi väntar får det gärna vara vitt å vackert!
SvaraRaderaHoppas du hade en bra kväll på IRL-stickcafé!
Själv höll jag till på FB och fick FÄRDIGT min barntröja! Sedan slocknade jag i soffan...!
Nu har jag inget stickprojekt på gång! VAD ska jag bestämma mig för att göra?! Tror jag väntar med de där stora projekten jag funderade på.
Blir nog någon tovad toffel eller grytlapp eller vante till dottern... Jaa, svårt val!! :)
Ha det gott och se till att inte gå å ramla - för VAD skulle vi göra utan stickor och "virkor" ??
Instämmer fullständigt!
SvaraRaderaUnder kvällspromenaderna är det dessutom ingen som ser att man "bär" en kudde fastspänd på rumpan!
SvaraRadera