Tvåändsstickningen har återuppstått!

Jag fick klättra upp på pallen, för att komma åt en av mina lådor med UFOn, dvs ofärdiga projekt. Där, längst ner i den ena låg mitt första försök med tvåändsstickning ifrån förra året, ett par vantar som bara blivit stickade så långt som till mudden. En helg räckte inte riktigt och jag kom aldrig igång med hantverket. Två muddar gjorde jag, men sedan fastnade jag och kunde inte komma på vad jag skulle göra för mönster efter det. På den vägen är det och muddarna blev liggande i UFO-lådan.

Idag var det så dags för Dalarna och tvåändsstickning på min kurs på HV-skolan och jag släpade då med mig muddarna utan att egentligen tro på att jag skulle kunna göra något av dem, men vår lärare Karin hade med sig en uppsjö av olika tvåändsstickade plagg och jag hittade nästan genast inspiration för att kunna fortsätta.  Så nu har jag börjat sticka en ny randning med krus och så har jag påbörjat tumkilen. Nu stickar jag båda vantarna parallellt och känner mig hur inspirerad och taggad som helst. Det går långsamt, väldigt långsamt, men jag tror att slutresultatet kommer att bli riktigt bra. Nu ska jag bara fixa några stickmåsten först, men sedan blir det två ändsstickning för hela slanten. Tjoho! Nu kör vi!